Imorrn blir det Arbetsförnedringen igen då. För nu har jag faktiskt inga nya pass inbokade. Jobbade sista nu ikväll.

Och dom säger ju det, första arbetslösa dagen. Då ska man in och påanmäla sig igen.

Inte för att jag kommer få ut så mkt av stämpelpengar pga den där jäkla nedsättningen i 40 dagar. 

Och jag kommer sakna dom på jobbet. Och jag kommer sakna att ha något att göra om dagarna.

Imorrn ska jag ta mig tid att träffa en kompis som har det väldigt jobbigt just nu. Vi syns rätt så sällan.

Önskar att jag kunde göra något för henne.

Det blir Birsta, Waynes Coffe och sen lite kikandes runt i affärer. Som vanligt på våra dejter.

Åsså blir det typ till att komma ifatt med hushållet som alltid får komma i skymundan när jag jobbar, eftersom att dom jag bor med inte ser vad jag ser tydligen.

Och imorrn åker mina systrar till Skåne. Varför frågade ingen mig om jag också ville följa med?  

Jaja, jag förmodar att det blir så när man inte har så mkt kontakt. 

Inget att tala om iaf känns det som. För jag måste ta allt jobb jag någonsin kan. Ligger man på latsidan så finns det ingen chans i världen att man kommer få något mer varaktigt.

Men nu finns det ju dom som bara ska ha före. That´s it..

Nämen jag jobbar och jobbar och jobbar. Har inte varit hemma på 5 helger nu.

Denna helg ville karln att jag skulle följa med upp till Umeå när han har tävling, men inte då. Jag jobbar.

Tur att jag trivs då iaf. Annars hade det varit förjäkligt. 

Men jag börjar bli lite orolig över hur det kommer bli när det ska genomföras denna omorganisation. 

Jag menar, vart kommer vi vikarier hamna då? Och då kommer det ju en massa andra vikarier också och ska slåss om passen. Det enda jag kan säga är att det är tur att man är uska och har körkort då. Men de allra flesta är ju uskor nu för tiden och kör bil. Menmen.. what to do liksom?!

Nämen det är väl bara att hoppa in i duschen och börja göra sig i ordning för kvällens pass.