Japp, så är det. Man kan absolut bli galen för mindre, men jag börjar känna mig galen av denna jäkla känsla. 

En av dom jobbigaste känslorna man kan ha tycker jag. Att känna sig ensam. Och då även ensammaste på hela jorden. Eller det kanske passar bättre med att säga att man kan bli deppig för mindre. Att vara ensam.  Det gör ont i hjärtat, på riktigt. Och det gör ont i huvudet. För man tänker alldeles för mycket. Man ältar och undrar om och om igen vad man har gjort för fel (speciellt när man absolut inte vet och när det uppenbarligen finns dom som vet men inte vill berätta). Och man tänker om man verkligen inte är värd att ha folk omkring sig som gillar en. Kanske inte. 

Jaja, det här är mitt liv och det finns väl dom som har det sämre. Men jag hatar att känna mig ensam.

//Linda..

Ja det är mitt liv och vardag i ett nötskal just nu. Visserligen har jag väl inte jobbat mer än en dag (idag), men jag har ju haft inskolning både förra veckan och jag fortsätter på en annan grupp imorrn och på onsdag. Men som det verkar så kan man komma få jobba rätt mkt. Och det är väl bra. Typ.. 

Och den onda ryggen härrör ifrån dagens jobb. Men jag hoppas inte att detta väljer att fortsätta, för då kommer denna sommar att bli vedervärdig. Om vi säger som så så kommer jag alltid ha min Citodon nära till hands iaf i sommar.

MEN, nu kommer det nya träningskortet in, det kanske, förhoppningsvis kommer kunna hjälpa mig till att jag får en tåligare kropp som orkar mer och kan stå emot min tunga jobbsommar. Och eftersom att jag löste in mitt motion-på-recept (FaR) så får man ju hjälp av Pt med upplägg osv. Så det känns ju väldans behändigt.

Och det finns även en del pass jag är nyfiken på. Tex: kettlebells, zumba, core och fight night. Och nu finns det ju inte så mkt att skylla på.

Och den dära dåliga matantasin har funnits ett tag, mat är tråkigt just nu helt enkelt. Ett nödvändigt ont.

Jag är en av många som längtar efter den dag då det finns ett piller man kan ta åsså är man mätt.

Eller som det dära tuggummit som figurerar i Kalle och chockladfabriken. Ett tuggumi som smakar som en trerätters. MEN UTAN den dåliga biverkningen att man blir alldeles blå och runt som ett blåbär. Det kan jag hoppa.

//Linda..