Och varför det? Jag som började få småsmåsmå vårkänslor. Det har varit 16-17 plus vissa dagar i solen och det rann ur stuprännerna. Men nu vräker skiten ner som om det inte finns nån morrondag. Ush och fy och bläh!! 

Jag längtar till värmen, min kropp och mitt onda längtar till värmen. Men tills den kommer så får duschen duga som extra värmekälla och täcket typ. 

Idag har jag avverkat 2 mil på cykeln, på under 30 minuter. Nu är det kanske inte sååå jäkla snabbt tycker ni, men det är en hygglig bra start iaf känner jag. Men nu ska man ju bara hålla i att röra sig varje dag, det är ju det som kommer vara utmaningen. Och hade den vita skiten utanför inte VRÄKT ner så hade jag åkt till elljusspåret bakom E.ON.-arena också och gått ett par varv. Men jag absolut hatar snön..

Igår var jag hos karlns systerdotter och fikade och pratade lite skit. Det är jämarns trevligt att nån i den släkten inte har nånting emot mig och är glad för att jag och karln prövar igen. Karlns syster är glad också och det känns ju också jätte bra och skönt. För det är riktigt psykiskt jobbigt att känna sig utfryst och utanför. Menmen, jag kan ju inte bestämma över hur andra ska acceptera ursäkter osv.

Men alla är värda en andra chans..enligt mig iaf..

//Linda...