Ett kapitel börjar komma till sin ände och ett annat börjar strax därpå. Jag hoppas att nästa kapitel bjuder på skratt. Skratt kan man inte få för mkt av egentligen. Jag behöver få skratta mera. Mitt psyke behöver det. Min kropp behöver det. Så nästa kapitel hoppas jag innehåller mkt, mkt mer skratt.   

Och snart så ska jag och den däringa där ge oss på ett nytt hälsosammare liv. Försöka få till lite striktare rutiner och lite regler. Både för oss själv och för barna. För den sista tiden så har det blivit lite si och så med det. Men man märker att man själv mår sämre av att inte ha rutiner och man märker absolut grabbsen att dom behöver få tillbaka rutiner, riktlinjer och lite bättre regler. Så då är det så det får bli helt enkelt. Det kommer bli mkt, mkt, mkt knorr och gnäll och suck och stön i början.  Och det gäller även från oss vuxna. Det kommer ta mkt vilja..ren och skär jäkla envishet, men det kommer iiiiiinte vara speciellt kul alla ggr. Men det är bara att fokusera på att allt kommer bli lättare och till slut så är det mitt, våra liv. Så nu blir det: hushållssysslersschema, matmenyer för en vecka i taget och 2 vuxna som står orubbliga i det dom säger. Iaf när det kommer till att hålla speltider. Det finns annat här i livet än att spela dator och tv-spel. 

Men i slutändan, nångång där framme, så kommer mina grabbs att tacka mig. Det här kommer bli bra.

Det känner jag...leeeeeet´s gooooo!!!!

//Linda..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att vi inte pratar längre.. Varför är det bara jag som ska försöka hela tiden?  Skulle inte tro det.  Så det är inte så konstigt alls att vi inte pratar så mkt.. Tycker jag iaf. Men du har ingen aning om varför. Men jag tänker inye ya på ...

Nu var det längesen igen sen jag skrev igen. Men det känns inte som om jag riktigt har haft tiden på min sida. Eller ja, tid har jag väl kanske haft. Men när man jobbar så mkt så är det väl mest orken som tryter och ens prioriteringar ligger väl ...

Imorrn blir det Arbetsförnedringen igen då. För nu har jag faktiskt inga nya pass inbokade. Jobbade sista nu ikväll. Och dom säger ju det, första arbetslösa dagen. Då ska man in och påanmäla sig igen. Inte för att jag kommer få ut så mkt av stämp...

Inget att tala om iaf känns det som. För jag måste ta allt jobb jag någonsin kan. Ligger man på latsidan så finns det ingen chans i världen att man kommer få något mer varaktigt. Men nu finns det ju dom som bara ska ha före. That´s it.. Nämen jag...

Nä du, det känns inte som så. Inte den här sommaren. Nån ledig dag här och där, men int så mycket mer än så.  Men som det känns just nu så skulle jag vilja jobba mer. Och gärna lite nätter.    I helgen nu så fick jag det bekräftat att det fortf...