Nej det kan man inte säga att det har varit och är fortfarande. Den har kantats mestadels av smärta. 

Smärta, handling av renoveringsgrejs, middag hos fina i med familj och ett halvt mello.

Men barnfri har den varit och barnen kommer inte hem förrens imorrn.

Kan dock inte säga att det är lugnt och skönt bara för att pojkarna är borta, för jag har ju en arbetselak människa i rummet bredvid som försöker få till en ny vägg och ny el i det nya köket. Jag avskyr när det ska renoveras och donas såna hära stora projekt, såna som tar flera dagar och ibland veckor eller månader. För man får höra både det ena och det andra av honom ska står för renoveringen när det inte går som han vill eller när det inte går nog fort. 

Många irriterade bråk kan uppstå under sådana tillfällen. Helst av allt skulle jag vilja fly hemmet och koma tillbaka när det är klart. Hade varit som lugnast så. 

På onsdag ska man iväg på en rekryteringsträff på Af. Och hela mitt inre bara skriker-neeeeej! 

Jag vill verkligen inte dit. Det är en rekryteringsträff för sommarjobb inom Timrå kommun. Och det jobbiga är att mitt gamla arbete står där. Tex.. Mitt gamla arbete där jag inte längre är välkommen.

Snacka om förnedring. För jag måste gå på detta om jag fortfarande vill få stämpla, men jag vet ju med mig redan nu att jag har ju inte ett enda dugg att hämta som uska igen inom Timrå kommun. 

Förresten, det finns ingen som har en skruvdragare att låna ut??

//Linda

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att vi inte pratar längre.. Varför är det bara jag som ska försöka hela tiden?  Skulle inte tro det.  Så det är inte så konstigt alls att vi inte pratar så mkt.. Tycker jag iaf. Men du har ingen aning om varför. Men jag tänker inye ya på ...

Nu var det längesen igen sen jag skrev igen. Men det känns inte som om jag riktigt har haft tiden på min sida. Eller ja, tid har jag väl kanske haft. Men när man jobbar så mkt så är det väl mest orken som tryter och ens prioriteringar ligger väl ...

Imorrn blir det Arbetsförnedringen igen då. För nu har jag faktiskt inga nya pass inbokade. Jobbade sista nu ikväll. Och dom säger ju det, första arbetslösa dagen. Då ska man in och påanmäla sig igen. Inte för att jag kommer få ut så mkt av stämp...

Inget att tala om iaf känns det som. För jag måste ta allt jobb jag någonsin kan. Ligger man på latsidan så finns det ingen chans i världen att man kommer få något mer varaktigt. Men nu finns det ju dom som bara ska ha före. That´s it.. Nämen jag...

Nä du, det känns inte som så. Inte den här sommaren. Nån ledig dag här och där, men int så mycket mer än så.  Men som det känns just nu så skulle jag vilja jobba mer. Och gärna lite nätter.    I helgen nu så fick jag det bekräftat att det fortf...