Och detta var egentligen bara ett jobb jag sökte eftersom att jag var tvungen att söka det enligt Af. 

Fick hem anonnsen i brevlådan från min handläggare och dom måste jag söka. Så det gjorde jag och sen tänkte jag inte mer på det. Men så plötsligt en dag så ringde chefen därifrån och ville träffa mig. 

Snacka om att jag var nervös när jag åkte dit den dagen för 2 veckor sen. Men han var jätte trevlig och sen när vårat samtal var över så tänkte jag inte så mkt er på det. Eftersom att jag trodde helt ärligt att det fanns andra som var er intressanta än vad jag var. För när vi sågs så var jag rätt tyst. Kom inte på några frågor.

Men jag lyssnade uppmärksamt på allt han sa och berättade och sen så sa han att han skulle höra av sig inom en vecka för att låta mig veta åt vilket håll det lutade åt. För han skulle ju träffa andra också.

Men han hörde inte av sig när han sa så jag slängde iväg ett mail i slutet av förra veckan. Och så ringde det ett dolt nummer i måndags efter jag kommit ut från sjukgymnasten. Och det vat chefen därifrån.

Och han ville ge mig chansen. Snacka om att jag blev snopen. Riiiiktigt jäkla snopen.

Men jag tror att det kan bli intressant och roligt att få pröva på en annan del av vårdyrket.

Förlåt att jag säger det, men att äntligen få prova på lite riktig vård.

Så mina sommarnätter i år ska spenderas på Sundsvalls sjukhus, på IVA.

Och jag börjar min inskolning redan 6/5 och börjar jobba på egen hand i mitten av juni.

Men jag är kopiöst jäkla nervös.

Något så grönjävulskt..

//Linda 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att vi inte pratar längre.. Varför är det bara jag som ska försöka hela tiden?  Skulle inte tro det.  Så det är inte så konstigt alls att vi inte pratar så mkt.. Tycker jag iaf. Men du har ingen aning om varför. Men jag tänker inye ya på ...

Nu var det längesen igen sen jag skrev igen. Men det känns inte som om jag riktigt har haft tiden på min sida. Eller ja, tid har jag väl kanske haft. Men när man jobbar så mkt så är det väl mest orken som tryter och ens prioriteringar ligger väl ...

Imorrn blir det Arbetsförnedringen igen då. För nu har jag faktiskt inga nya pass inbokade. Jobbade sista nu ikväll. Och dom säger ju det, första arbetslösa dagen. Då ska man in och påanmäla sig igen. Inte för att jag kommer få ut så mkt av stämp...

Inget att tala om iaf känns det som. För jag måste ta allt jobb jag någonsin kan. Ligger man på latsidan så finns det ingen chans i världen att man kommer få något mer varaktigt. Men nu finns det ju dom som bara ska ha före. That´s it.. Nämen jag...

Nä du, det känns inte som så. Inte den här sommaren. Nån ledig dag här och där, men int så mycket mer än så.  Men som det känns just nu så skulle jag vilja jobba mer. Och gärna lite nätter.    I helgen nu så fick jag det bekräftat att det fortf...